Liberalerna: Mer språk i gymnasiet
Efter den senaste tidens debatt om hur stort intresset är bland skolelever att läsa moderna språk som tyska, franska och spanska, presenterade i dag Liberalerna förslag på hur fler ska välja att läsa två moderna språk i gymnasiet.
Lyssna: "Fler elever har valt bort språk"
Efter den senaste tidens debatt om hur stort intresset är bland skolelever att läsa moderna språk som tyska, franska och spanska, presenterade i dag Liberalerna förslag på hur fler ska välja att läsa två moderna språk i gymnasiet.
– Under en 20-årsperiod har fler elever valt bort det som kallas för C-språk. Man läser nu ett främmande modernt språk men förr valde många elever två. Det är olyckligt för Sverige när världen blir allt mer globaliserad, säger Jan Björklund, Liberalernas partiledare.
Det var när Björklund var utbildningsminister som systemet med meritpoäng infördes, att en gymnasieelev som läser vissa kurser i moderna språk, engelska eller matematik kan få extra poäng utöver sina betyg.
Nu vill Liberalerna att det ska löna sig att läsa två främmande språk på gymnasiet, som det ser ut nu får en elev bara meritpoäng för ett språk.
Systemet med meritpoäng är omdiskuterat. Enligt Jan Björklund har det lett till att fler har valt att fortsätta läsa språk på gymnasiet, men det är inget som Skolverket redovisat statistik kring.
För ett år sedan presenterades en utredning som föreslår att meritpoängen slopas men det håller inte Jan Björklund med om.
– Det har en väldigt stark drivkraft på hur elever väljer har det visat sig, säger han.
Liberalerna vill också att det ska krävas godkända betyg i moderna språk för att få söka till ett högskoleförberedande program. Men Jan Björklund vill inte göra det obligatoriskt att läsa exempelvis tyska, franska eller spanska. Det skulle missgynna svaga elever, anser Jan Björklund.
– Det finns en annan grupp elever som har god kapacitet som väljer bort språk för att det är krävande och det är dem vi ska få att välja språk.
Frågan är då var lärarna som ska undervisa i språk ska tas från eftersom lärarbristen i just den här gruppen är omfattande. Ett sätt att komma åt det är att ämneslärarutbildningen för högstadiet och gymnasiet ska ges på färre lärosäten, men där ska alla kurser ska erbjudas.
– Du kommer in på en skolas lärarutbildning, men på den högskolan erbjöd man bara matte och engelska. Då kan man inte välja till franska. De små ämnena får väldigt svårt att rekrytera ämneslärare på det sättet, säger Jan Björklund.