Nya amorteringskravet: Risk för inlåsningseffekt

Det nya skärpta amorteringskravet på bolån införs om några dagar och tanken är att det ska minska riskerna med alltför hög skuldsättning hos många hushåll. Men det kan också leda till att låntagare avstår från att byta bostad.

Lyssna: "Man väljer att stanna kvar i sitt boende"

Det nya skärpta amorteringskravet på bolån införs om några dagar och tanken är att det ska minska riskerna med alltför hög skuldsättning hos många hushåll. Men det kan också leda till att låntagare avstår från att byta bostad.

– I och med att man byter bostad och man kanske vill flytta med sig sitt lån - flyttar man med lånet så kommer det att betraktas som ett nytt lån och då omfattas man av de nya reglerna om man har en skuldkvot som är över fyra och en halv, säger Mikael Skytt, bolånechef på Nordea.

Hur tror du att det här kommer att påverka rörligheten på bostadsmarknaden?

– Det blir ju inte bättre. Redan i dag är det ett problem med rörligheten på bostadsmarknaden där folk kanske stannar kvar i lite för stora bostäder när barnfamiljer behöver småhus till exempel. Det förstärker den så kallade inlåsningseffekten.

Det nya skärpta amorteringskravet träder i kraft den första mars och innebär att lån som överstiger 4,5 gånger låntagarens årliga bruttoinkomst ska amorteras med en procent om året.
Det kan betyda flera tusenlappar i månaden - särskilt för hushåll som också omfattas av det amorteringskrav som infördes 1 juni 2016.
 
Det skärpta amorteringskravet är tänkt att gälla nya lån. Men om låntagare byter bostad så kan också det innebära krav på amortering beroende på vilken inkomst låntagaren har vid det tillfället.

I vissa fall kan det även gälla dem som byter till en mindre bostad med mindre lån, säger Karin Hellgren, informationschef på banken SBAB.

– Framför allt när människor har bott länge i sina lägenheter eller villor och som skulle vilja byta till något billigare. Då kan det ju bli så att de drabbas dubbelt utav amorteringskraven, både det som infördes 2016 och det skärpta kravet.

– Det här innebär att det kan bli så att deras totala utgifter för boendet blir dyrare trots att det faktiskt är ett billigare boende man skulle kunnat flytta till. Det kan få till följd att man väljer att stanna kvar i sitt boende, säger Karin Hellgren.

Sören Granath
soren.granath@sr.se