Tiggare anmälde liga – spaningen dröjde ett halvår
Karin Holmqvist, chef för människohandelsgruppen på polisregion Syd.
Lyssna: Tiggare anmälde liga – spaningen dröjde ett halvår
De misstänkta människohandlare som idag får sina domar polisanmäldes långt innan spaningen drogs i gång. En av de utsatta tiggarna anmälde, utan att polisen ingrep.
I september åtalades sju bulgariska män, misstänkta för att ha rekryterat människor för tiggeri, och tvingat dem att lämna ifrån sig pengarna de tiggt ihop.
Den misstänkta ligan har verkat på flera orter i Småland, bland annat i Växjö och Hultsfred, och misstänks ha fört ut miljonbelopp från Sverige.
Spaningen mot ligan drog igång i maj år 2017, efter att en tiggare hittats svårt misshandlad i ett dike.
Men ett halvår innan dess fick polisen kännedom om att människor som tiggde i Växjö kunde vara utsatta.
Det framgår av förundersökningen.
Den 15 november larmas polisen till en butik utanför Växjö, efter att en bulgarisk man signalerat att han tigger under tvång.
Tiggaren berättar i förhör att han själv och ett 30-tal andra personer är utsatta, och att ligaledarna vistas dagligen på Svenska kyrkans Diakonicentrum i Växjö.
Redan där hade polisen en hel del att gå på, menar advokaten Jan-Åke Fält, som är målsägandebiträde för mannen som anmälde, och för flera andra av de utsatta.
– Det faller sig ju naturligt att följa upp det, genom att höra personer från diakonin eventuellt. Det faller sig också naturligt att åka ut till affärer och se var folk tigger och vart dom beger sig när de har tiggt hela dagen, säger han.
Jan-Åke Fält tycker att det är märkligt att det tog så lång tid för polisen att inleda sin spaning.
– Det är ju uppseendeväckande med tanke på att det är fråga om ett väldigt allvarligt brott, och man har anledning att misstänka att många människor har utsatts, och dessutom tvingas tigga genom att sitta utanför butiker dagligen. Då finns det ju skäl att agera så snabbt som det bara går.
Men enligt polisen är en enskild anmälan sällan tillräcklig, för att polisen ska dra igång en resurskrävande spaning.
I det här fallet återvände anmälaren dessutom till Bulgarien och var svår att nå, säger Karin Holmqvist, chef för människohandelsgruppen inom polisregion Syd.
– Det kan vara så att vi behöver fler förhör eller fler detaljer för att kunna försäkra oss om att det handlar om människohandel.
Flera månader senare, kvällen den 5 april, hittas en omtöcknad tiggare i ett dike utanför Växjö.
– Han såg ut att vara i dåligt skick, som att han varit avtuppad eller någonting. Det var lite otäckt, man var rädd att han skulle dö, säger Johanna Wallin, som hittade mannen, till P4 Kronoberg.
Mannen har blivit svårt misshandlad - eftersom han inte ville tigga mer, säger han i förhör. Hade han inte hittats, hade han troligen dött, enligt rättsläkaren.
Det är efter den här händelsen, som polisen börjar spana på den misstänkta människohandelsligan.
Men då har det gått nästan ett halvår sedan den första anmälan kom in.
Så borde det inte gå till, tycker Madeleine Sundell, jurist och nationell samordnare mot människohandel på Frälsningsarmén.
– Det är väldigt ovanligt att offer anmäler. Om en person självmant kommer in och rapporterar ett brott måste det här tas på största allvar.
Karin Holmqvist på polisen menar att polisen tog anmälan på allvar, men hade svårt att komma vidare med den.
– Med facit i hand så är det klart att man kan tycka att vissa saker verkar självklara. Men allting är inte uppenbart från början.