Bottenresultat på högskoleprovet – har svensk läkarlegitimation
Lyssna: Läkarlegitimationerna ME ONS APP
Svenskar som fick bottenresultat på högskoleprovet åker utomlands för att utbilda sig till läkare, visar Ekots granskning.
Efter att de sedan fått sin läkarlegitimation automatiskt godkänd i Sverige är det flera som anmäls som en fara för patienter.
Distriktsläkaren Christer Rosenberg i Göteborg: ”De måste kunna de basala sakerna som en läkare måste kunna.”
Cirka 1700 svenskar fick under perioden 2020–2025 en svensk läkarlegitimation efter utbildning i något av de nyare EU-länderna i Öst- och Centraleuropa. Detta med hjälp av ett särskilt EU-direktiv som gör att läkarutbildningar automatiskt ska godkännas. I några av de här länderna finns läkarutbildningar på engelska.
Det visar sig att nära hälften av de nyblivna läkarna har gjort högskoleprovet, och vi kan se att de allra flesta inte skulle ha kommit in på en läkarutbildning i Sverige med hjälp av sitt resultat.
Ekots granskning visar att drygt 150 har fått 0,5 poäng eller lägre. Två av dem har skrivit provet tre gånger och aldrig kommit över 0,25. Men samtliga fick alltså svensk läkarlegitimation efter sina studier utomlands för att kunna arbeta på vårdcentraler och sjukhus i Sverige.
Högskoleprovet mäter kunskaper och färdigheter som har betydelse för förmågan att klara av högskolestudier enligt Universitets- och högskolerådet.
Maxresultatet på provet är 2,0 – och de senaste åren har det krävts omkring 1,6 för att komma in på läkarutbildning i Sverige. Endast en handfull av de läkare vi granskat nådde den nivån.
Ekot har även gått igenom anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg där arbetsgivare anmält läkare för att de skulle kunna vara en fara för patienterna. De anmälda läkarna - som utbildat sig i exempelvis Rumänien, Slovakien eller Lettland - beskrivs bland annat ha stora kompetensbrister.
Här är några exempel ur anmälningarna:
”Har mycket stora kompetensluckor”
”Kan inte värdera röntgen och labbsvar”
”Vi har fått ringa in ett antal patienter och komplettera med prover och nya läkarbesök”
”Fokuserar på ovanliga orimliga diagnoser för alla patienter”
Christer Rosenberg är distriktsläkare och tidigare utvecklingschef inom primärvården i Västra Götaland. Han har flera gånger stött på kunskapsluckor hos svenska läkare som fått sin utbildning i de här länderna.
– Har man en legitimation så ska man klara jobbet. De måste kunna de basala sakerna som en läkare måste kunna. Det är livsfarligt annars.
I anmälningarna till Ivo läser vi om läkare som inte undersöker rätt kroppsdel, skickar remisser fel så att cancerbehandling fördröjs och där kollegor ifrågasätter om personen har en läkarutbildning alls.
– Jag vill inte att de här individerna överhuvudtaget ska arbeta med patienter som är sköra, hjälpsökande och som är helt sårbara, säger Christer Rosenberg.