Utvisningar kan stoppas genom att ansöka om studier
Enligt gränspolisen innebär en ändring av gymnasielagen som infördes i somras att en person som fått avslag på sin asylansökan gång på gång kan stoppa utvisningen genom att lämna in en ny ansökan om gymnasiestudier.
Patrik Engström, chef för gränspolisen, till höger.
Lyssna: "Om de gjort en ansökan kan vi inte verkställa utvisningen"
Enligt gränspolisen innebär en ändring av gymnasielagen som infördes i somras att en person som fått avslag på sin asylansökan gång på gång kan stoppa utvisningen genom att lämna in en ny ansökan om gymnasiestudier.
– Vem som helst kan göra en ansökan. Vi kan ju se en risk att personer som blir dömda för brott till utvisning gör en ansökan enligt gymnasielagen, och det faktum att de gjort en ansökan innebär att vi inte kan verkställa utvisningsbeslutet, säger Patrik Engström, chef för gränspolisen.
Det var i juni i år som de nya reglerna började gälla, och som i grova drag innebär att ungdomar, som annars bara skulle få ett kortare uppehållstillstånd, i vissa fall kan få stanna längre för att hinna gå ut gymnasiet.
Enligt gränspolisen har många personer med utvisningsbeslut den senaste tiden alltså skickat in ansökan om att få stanna, med hänvisning till den nya gymnasielagen.
Har man väl bara ansökt betyder det ett automatiskt verkställighetsstopp, det vill säga personen kan inte skickas ut ur landet innan ansökan är färdigutredd, och att man fått beslut om att man inte får stanna. Och det här är någonting man kan göra flera gånger, säger Patrik Engström.
– Som lagstiftningen är konstruerad nu, i och med att det är ansökan som innebär verkställighetsstopp, betyder att även när du har fått ett beslut, och det beslutet har vunnit laga kraft, så kan du ansöka igen.
Och vad betyder det?
– Då inträder ett nytt verkställighetshinder, säger Patrik Engström.
Och då måste den ansökan behandlas en gång till?
– Ja, precis så, säger han.
Enligt Patrik Engström är detta något som gått upp för både polisen och asylsökande med avslagsbeslut under hösten.
– Vi ser sedan ett par veckor tillbaka att vi får släppa personer som skulle verkställts, och vi får ställa in verkställigheten i en större omfattning, säger han.
Även om ansökningar som gäller gymnasielagen är uppenbart ogrundade så genomförs inga utvisningar. Här avvaktar polisen, som anser att lagen är otydligt formulerad, ett avgörande från Migrationsöverdomstolen.
Sammantaget påverkar detta polisens möjlighet att leva upp till regeringens krav att öka antalet verkställda utvisningar, säger gränspolischefen Patrik Engström.
– Men konsekvensen blir också att personer som har varit tagna i förvar nu, därför att det finns risk för att de kommer att avvika, släpps och avviker.
– Och när deras ansökan väl är prövad, avgjord och vunnit laga kraft, då hittar vi dem inte igen, säger han.