Våldet i Etiopien: De dödade och slogs och gav sig på barn
I skuggan av Etiopiens snabba demokratiska reformer har våldsamma konflikter i landet gjort att långt över en miljon människor drivits på flykt - bara i år.
Bagaren Aragasch Meharu befinner sig på en skolgård i utkanten av Addis Abeba.
Lyssna: Bagaren Aragasch Meharu har sökt skydd på en skola
I skuggan av Etiopiens snabba demokratiska reformer har våldsamma konflikter i landet gjort att långt över en miljon människor drivits på flykt - bara i år.
En situation som blir ett allt större problem för landets nye reforminriktade ledning.
Vår Afrikakorrespondent har träffat några av dem som tvingats lämna sina hem efter en av Etiopiens många konflikter.
– Den skräcken har jag aldrig upplevt tidigare, de dödade och slogs och gav sig till och med på barn, säger bagaren Aragasch Meharu som jag möter på en överfull skolgård i utkanten av Addis Abeba.
Här är hon inhyst tillsammans två tusen andra människor, sen våldsamma mobbar skapade kaos och panik i deras stadsdel i veckan som gick.
Många har fått sina hus förstörda, sina ägodelar plundrade, totalt fördrevs 11 000 människor och minst 23 personer dödades i attackerna.
– Det var oromos som attackerade oss, berättar Aragasch, som själv tillhör gruppen dorze, men lägger till att andra oromos gav henne skydd från våldet.
Hittills har 1,4 miljoner människor fördrivits på liknande sätt under 2018, vilket gör Etiopien till det land i världen där flest fördrivits i år.
Ofta i konflikter som involverar just folkgruppen oromo, vilket gjort att spänningarna mellan olika grupper i Etiopien är större än på länge.
Och det finns många teorier om orsakerna, för samtidigt har Etiopien sen i våras upplevt historiska demokratiska reformer under landets nye ledare Abiy Ahmed, också han oromo.
Vissa menar att den folkliga unga ormorörelse som bar fram Abiy Ahmed till makten nu börjat löpa amok bortom myndigheternas kontroll.
Andra menar att det är Abiy Ahmeds motståndare som provocerar fram våldet för att få nya ledaren att framstå som svag.
Men inne på skolgården i Addis Abeba vet man bara vad som hänt, inte varför.
– Vi är vanliga hantverkare och arbetare, vi vet inte om det finns någon politik i det här, säger busschauffören Busana Busa.