Coronakrisen kan ge sänkta klimatkrav för flygbolagen
Den internationella flygbranschen är hårt pressad av coronakrisen och försöker därför lätta på kraven som ska börja gälla nästa år för att få ner flygets klimatutsläpp. Och det verkar som att Sverige kommer att gå med på flygbranschens önskemål inför ett avgörande möte i morgon mellan EU:s transportministrar.
Lyssna: Sverige går med på sänkt krav på flyget KORTARE APP
Den internationella flygbranschen är hårt pressad av coronakrisen och försöker därför lätta på kraven som ska börja gälla nästa år för att få ner flygets klimatutsläpp. Och det verkar som att Sverige kommer att gå med på flygbranschens önskemål inför ett avgörande möte i morgon mellan EU:s transportministrar.
Vänsterpartiets Jens Holm är mycket kritisk till den svenska inställningen.
– Flyget kommer att kunna fortsätta att släppa ut väldigt stora utsläpp och det kommer inte att kosta flyget i princip någonting alls, och det anser vi vara helt i strid med våra svenska, europeiska och internationella klimatmål, säger han.
Det internationella flyget har hittills inte omfattats av samma regler för utsläppsminskningar som många andra branscher. Men nästa år ska ett nytt globalt avtal, Corsia, träda i kraft.
Avtalet innebär att flygbolagen måste börja betala för en del av sina utsläpp genom klimatkompensering, till exempel att köpa utsläppsminskningar i andra länder. Enligt planen skulle ett genomsnitt av utsläppen under 2019 och 2020 ligga som grund för beräkningarna. Men eftersom majoriteten av världens flyg stått på marken hittills i år under Coronakrisen tycker flygbolagen att det är en orättvis jämförelse som gör att de måste kompensera för mycket mer än vad som tidigare var tänkt. Det här vill flygbranschen justera.
I morgon, när EU:s medlemsländer som ska ingå i avtalet ska ta ställning i frågan, så verkar den svenska regeringen alltså vilja gå på flygbolagens linje. Detta trots att regeringen tidigare kritiserat Corsia-avtalet för att vara alltför svagt och tandlöst.
Regeringen vill ge flygbranschen tre år på sig att komma tillbaka efter krisen för att sedan kunna höja kraven igen, men då kan det enligt vänsterpartiets Jens Holm vara för sent.
– Om man nu ändrar det här med den svenska regeringens stöd så kommer det att vara svårt att rulla tillbaka till ambitiösare nivåer, säger han.