Hon tvingades tigga i Sverige – nu riskerar hon att skickas hem
Tjej med knäppta händer.
Lyssna: Flickan som tiggde
Den flicka från Bulgarien som tvingades att tigga i Sverige och som vittnade mot sina föräldrar i en uppmärksammad människohandelsrättegång kan nu komma att utvisas till Bulgarien. Ekot har tidigare rapporterat om fallet och har nu träffat flickan igen.
– Jag vet inte vad som kommer hända med mig om en månad, säger Maria, som hon vill att vi kallar henne.
Hon var 13 år när hon kom till Sverige och tvingades att tigga. Efter två år i Sverige rymde hon ifrån sina föräldrar.
– Jag rymde för jag vill inte ha deras liv. Jag vill inte gifta mig med en främling, jag vill inte tigga. Jag vill inte att mina barn i framtiden skall i utsättas, jag vill vara som er, jag vill leva vanligt liv, fortsätter hon.
Hon vittnade i en uppmärksammad rättegång och föräldrarna dömdes för människohandel. Nu har föräldrarna avtjänat sina fängelsestraff och utvisats till Bulgarien. Maria har under tiden haft tillfälligt uppehållstillstånd, bott i familjehem i Sverige och gått i svensk skola.
Men precis innan hon fyllde 18 år fick hon avslag både hos Migrationsverket och Förvaltningsrätten på sin ansökan om permanent uppehållstillstånd.
– Utgångspunkten är att varje EU-land kan erbjuda sina medborgare ett fullgott skydd, sen kan man ju inte utesluta i det individuella fallet att de inte klarar av det men det är ju en bedömning man får göra, säger Johan Smith och jobbar på rättsavdelningen på Migrationsverket.
Migrationsverket gör bedömningen att "Maria" i egenskap av människohandelsoffer kan få skydd av myndigheterna i Bulgarien.
Men Maria litar inte på det och har genom sin advokat överklagat domen till Migrationsöverdomstolen och hoppas att fallet ska prövas där.
– Jag litar inte på bulgariska myndigheter. Jag känner mig tryggare i Sverige, här fick jag hjälp när jag rymde, säger hon.
Marias fall är mycket ovanligt. Sedan 2013, då Brottsförebyggande rådet började redovisa anmälningar av människohandel med just ändamålet tiggeri, har det gjorts runt 60 polisanmälningar som rör barn. Marias fall är det är det enda av dessa som lett till åtal och fällande dom.
Att få barnens förtroende är viktigt för att få dem att medverka i polisutredningar och Mia Schyberg, regionsamordnare mot människohandel i region Bergslagen, tror att det här kan komma att påverka myndigheternas arbete:
– Ja i värsta fall att det inte är värt att bidra med sin berättelse en polisutredning, att barnen inte vill vara med att vittna exempelvis.
– Vi lovar aldrig barnen att de kommer att få stanna i Sverige. Men får man reda på att den här tjejen inte får stanna, så ja det blir bekymmer för oss att vara trovärdiga i att vi vill hjälpa dem på riktigt.
Som lagen ser ut idag finns det enligt Migrationsverket bara möjlighet att ge tillfälligt uppehållstillstånd för att underlätta medverkan i polisutredningar.