Energibeslut sågas – hade kunnat mildra elkrisen
Statliga Riksrevisionen riktar skarp kritik mot hur flera regeringar de senaste 22 åren skött beslut om energisystemet.
Flera beslut har varit kortsiktiga och dåligt underbyggda, enligt Riksrevisionen.
Bättre underbyggda beslut hade kunnat mildra elkrisen förra året. ”Det hade säkert gått att mildra vissa effekter av det vi sett”, säger Johannes Österström, som lett granskningen.
Lyssna: Riskrevisionen energipolitik kort APP
Statliga Riksrevisionen riktar skarp kritik mot hur flera regeringar de senaste 22 åren skött beslut om energisystemet.
Flera beslut har varit kortsiktiga och dåligt underbyggda, enligt Riksrevisionen.
Bättre underbyggda beslut hade kunnat mildra elkrisen förra året. ”Det hade säkert gått att mildra vissa effekter av det vi sett”, säger Johannes Österström, som lett granskningen.
– Man har agerat senfärdigt, i vissa fall kortsiktigt, och med dåliga konsekvensanalyser, det är den kortfattade kärnan av det vi säger, säger Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen.
Riksrevisionens granskning har tittat på hur regeringen och myndigheter hanterat fem stora energipolitiska beslut under de senaste 22 åren. En röd tråd är att i flera fall har regeringen inte tagit reda på konsekvenserna av besluten.
– Och det har gjort att man haft bristande kunskap om hur elsystemet påverkas av de här besluten.
Ett exempel som Riksrevisionen lyfter fram är regeringen Löfvens beslut 2015 att höja effektskatten på svensk kärnkraft. Några månader senare fattades beslut om att lägga ner fyra kärnkraftverk i Sverige.
– Ja det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare och just att man la ner de här fyra reaktorerna de – var ju väldigt stora – det har ju försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat.
Men redan före beslutet varnade dåvarande generaldirektören på Svenska Kraftnät, Mikael Odenberg, för att man borde ta reda på konsekvenserna.
– Vi höjer ett varnande finger och ta noga reda på om det får icke önskvärda konsekvenser för landets elförsörjning, sa han hösten 2014.
Men det gjordes alltså inte, enligt Riksrevisionen.
Förra året slog elkrisen till med både skyhöga priser och risk för effektbrist. Bättre underbyggda beslut hade kunnat mildra den här krisen, menar Johannes Österström.
– Det hade säkert gått att mildra vissa effekter av det vi sett. De här flaskhalsarna har ju varit väldigt stora och prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige.
Men även Svenska kraftnät får kritiken i granskningsrapporten. Det statliga affärsverket har varit för långsamt med att bygga ut elnätet, trots att man känt till behoven länge, menar Riksrevisionen.
Nu fattas nya energipolitiska beslut hela tiden - vad är ert råd till regeringen nu kring de här besluten?
– Ja våra rekommendationer är att göra konsekvensanalyser inför viktiga beslut som beaktar hela elsystemet och att man gör det på ett långsiktigt sätt.
De fem energipolitiska beslut som granskats är:
1. Höjningen av effektskatten 2015
2. Elcertifikatssystemet från 2003 till idag
3. Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
4. Avfallsförbränningsskatten 2020
5 Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag.