Dubbelt så många heta dagar i Sverige
Det har blivit mer än dubbelt så många dagar då temperaturen når upp till minst 30 grader i Sverige, visar Ekots granskning.
Christofer Åström, forskare vid Umeå universitet: ”Vi börjar få ett klimat i Sverige där vi kommer att behöva börja anpassa oss.”
70-åriga Kicki Petersson håller sig inne eller i skuggan när temperaturen når upp över 30 grader.
Kicki Petersson mår ofta dåligt när temperaturen går upp över 30 grader.
Lyssna: Fler heta dagar ME APP
Det har blivit mer än dubbelt så många dagar då temperaturen når upp till minst 30 grader i Sverige, visar Ekots granskning.
Christofer Åström, forskare vid Umeå universitet: ”Vi börjar få ett klimat i Sverige där vi kommer att behöva börja anpassa oss.”
70-åriga Kicki Petersson håller sig inne eller i skuggan när temperaturen når upp över 30 grader.
Ekot har bearbetat SMHI:s historiska temperaturdata, och vår granskning visar att det har blivit mer än dubbelt så många heta dagar, med temperaturer på 30 grader eller mer i Sverige det senaste årtiondet, jämfört med den referensperiod som brukar användas för att studera klimatförändringar.
Under senaste tioårsperioden har det i genomsnitt varit 14 heta dagar per sommar. Under referensperioden 1961-1990 hände det i snitt 6 gånger per sommar. Vi kan också se att det blir så varmt på fler platser runtom i landet än tidigare. Dagar med 30-gradig värme har varit ovanliga i norra Sverige, men sker nu oftare.
Vi träffar sjuttioåriga Kicki Petersson i en park i Stockholm. Hon berättar hur hon mår när det blir så pass varmt.
– Jättetrött, lite illamående, huvudvärk. Jag håller mig inne mest, går ut promenerar och håller mig mest i skuggan, säger hon.
Christofer Åström är doktor i miljömedicin vid Umeå universitet. Han säger att kroppen påverkas direkt när det blir varmt, framför allt hos äldre människor.
– Och det gör att hjärt- och kärlsystemet måste arbeta hårdare helt enkelt och har man då en underliggande sjukdom så riskerar man att det blir för mycket och man kan bli sjuk eller i värsta fall dö, säger han.
Värmeböljor får dödligheten att öka, och rekordsommaren 2018 beräknas ungefär 600 personer ha dött till följd av värmen.
– Vi börjar få ett klimat i Sverige där vi kommer att behöva börja anpassa oss på ett sätt som vi bara behövt göra utomlands tidigare, säger Christofer Åström.
Vad är det för anpassning som behövs då?
– Vi kommer börja fundera på att kanske ha luftkonditionering, börja vädra på dygnets svala timmar. Vi kanske måste börja fundera på när vi kan göra fysiska aktiviteter, träning, men saker som gräsklippning. Framför allt för de äldre. Det kanske man får skjuta på tills det blir svalare, säger han.
Kicki Petersson tänker i första hand på barn som ska växa upp med allt varmare klimat.
– Du ser hur det ser ut i hela världen, med bränder och översvämningar. Det skrämmer mig. Tur att jag inte är tio år idag. Hellre sjuttio än tio år idag, säger hon.