Liberalerna förstör för sig själva och borgerligheten
DI debatt, publicerad den 21 november 2025
Det strider mot de faktiska resultaten, som vi har sett i olika internationell undersökningar, och bortser från de stora problem som vi ser i de skolor som misslyckas med att ge elever gymnasiekompetens. Detta politikskifte hotar 1.300 skolor och därmed 300.000 elevers skolgång i den skola de har valt. Detta skulle innebära en för världen unik nedläggning av fungerande skolor och en återgång till ett samhälle där bara privilegierade kan välja skola.
Liberalernas politikskifte är inte bara ett problem för den svenska skolan och för valfriheten utan för partiet självt och borgerligheten i sin helhet. Om Liberalerna inte klarar riksdagsspärren drabbas alla vi som vill ha en liberal politik i Sverige. De senaste valen har Liberalerna klarat sig kvar i riksdagen tack vare moderata stödröster. Sådana kommer med stor sannolikhet att vara nödvändiga även nästa år om partiet ska klara 4-procentsspärren. Med den nya skolpolitiken vill partiet därtill även locka väljare från Socialdemokraterna och Centerpartiet.
Men hur sannolikt är det att socialdemokratiska väljare skulle byta till L för att partiet närmat sig socialdemokratisk friskolepolitik? Hur många av Centerpartiets väljare som sannolikt delar sitt partis syn på friskolor skulle byta till ett parti som vill lägga ned många av de skolor som är belägna i mindre orter och glesbygd? Hur sannolikt är det att moderata väljare skulle lockas av en företagsfientlig politik som fördömer aktiebolag?
Svaren finns i en helt ny undersökning, utförd av Demoskop för Valfrihetskommissionen, som enbart riktades till väljare som i dag stöder Socialdemokraterna, Centerpartiet eller Moderaterna, men som kan tänka sig att i något läge rösta på Liberalerna.
Liberalerna har i dag strax över två procent i de flesta opinionsmätningar, och har haft så större delen av mandatperioden. Det innebär att de behöver locka omkring två procent av väljarkåren för att finnas kvar i riksdagen efter valet nästa år. Demoskops undersökning visar att den totala andelen röster som Liberalerna genom den förändrade synen på friskolor kan locka från de tre utpekade partierna endast är drygt en halv procentenhet.
Socialdemokraterna har i dag 34,5 procent av rösterna i den senaste poll of polls, som är en sammanvägning av de ledande opinionsinstitutens senaste mätningar. Demoskops nya undersökning visar att 4 procent av dagens socialdemokrater kan tänka sig att i stället rösta på Liberalerna, vilket ger 1,38 procent socialdemokrater som Liberalerna potentiellt kan vinna. Av dessa är det 19 procent som säger att Liberalernas förändrade syn på friskolor gjort det mer troligt med ett byte. 19 procent av 1,38 procent ger en väljarpotential på 0,26 procent.
Motsvarande potential från Centerpartiet är 0,18 procent och från Moderaterna 0,20 procent. Sammantaget 0,64 procent, vilket är långt från de 2 procent som Liberalerna jagar.
Detta är en dagsnotering och kan såklart förändras. I båda riktningarna. I en annan mätning som genomfördes av Demoskop tidigare i år framgår att fyra av tio borgerliga väljare som kan tänka sig att stödrösta på Liberalerna skulle avstå från det om partiet ligger under 3 procent när valet närmar sig. Ju längre Liberalerna ligger långt under riksdagsspärren desto svårare kommer det bli att vinna stödröster från moderater. Snarare riskerar man drabbas av flyktröster. Åt andra hållet kan det möjligen hävdas att potentialen för nya väljare är större ju längre partiet driver sin nya friskolepolitik.
Mot det kan sägas att Liberalernas friskolefientliga politik de senaste åren knappast har undgått särskilt många. Därtill kommer nog många föräldrar att avfärda ett partibyte när de inser att just deras barns skola hotas.
Liberalernas politik som syftar till att stänga ned friskolor som hundratusentals elever och föräldrar själva har valt är en högriskstrategi. Undersökningen bland potentiella väljare visar att strategin skapar stora risker för både Liberalerna och det borgerliga regeringsalternativet. För oss som ser Liberalerna som en viktig del i svensk borgerlighet är det ett stort bekymmer.
För svensk skola, för Liberalerna och för hela borgerligheten vore det däremot ett stort steg framåt om vi med stolthet fullfölja den politik och de reformer som Alliansregeringen genomförde, med Liberalerna i täten, som nu lett till att elever med svenskspråkig bakgrund når resultat i världsklass.
Det skulle frigöra politiskt syre för att ta itu med det stora problemet för den svenska skolan, nämligen alla de elever med nyinvandrad bakgrund som i dag lämnas åt sidan i skoldebatten. Det kräver att vi tar itu med de skolor som år efter år misslyckas i sitt uppdrag.
Låt staten bli huvudman där kommuner eller andra huvudmän misslyckas, för att sedan välja bästa möjliga driftsformer, ge eleverna möjligheter att välja andra skolor som lyckas bättre och låt oss se till att med nationella prov och extern rättning följa upp vilka skolor som lyckas. Så kan en borgerlig skolpolitik ta ny fart.
Gunnar Hökmark
Gunnar Hökmark är ordförande för Valfrihetskommissionen och tidigare Europaparlamentariker. Valfrihetskommissionen har sin bas i Valfrihetens vänner, ett nätverk av företag och entreprenörer inom den privata välfärden