Stora skillnader i boendestöd till EU-migranter
EU-migranter som övernattade och demonstrerade i Malmö förra månaden. Foto: Daniel Kihlström/TT.
Lyssna: "Man behöver jobba tillsammans"
En ny kartläggning av möjligheterna för EU-migranter att få hjälp med sovplats under vintern, visar på stora skillnader mellan kommunerna.
Göteborgs räddningsmission drivs av ett 20-tal kyrkor i Göteborgsområdet, och jobbar bland annat med att ge stöd till utsatta EU-medborgare, eller EU-migranter.
En kartläggning som organisationen nu gjort av hur det ser ut med möjlighet till sovplats för EU-migranter i de 40 största kommunerna i landet, visar att det skiljer sig mycket åt.
Elva kommuner saknar helt akutboenden och en enkät som skickats till alla akutboenden i de övriga kommunerna, visar på stora skillnader när det gäller reglerna för vilka personer som får ta del av de sovplatser som finns.
En del lottar ut sovplatserna, andra använder ett kösystem och tre fjärdedelar av boendena säger nej till att ha barn som gäster.
Att det finns så stora skillnader är problematiskt menar Ulrika Falk, som är verksamhetsansvarig för Göteborgs räddningsmissions arbete med utsatta EU-medborgare.
– Ja, jag tycker att det är ett problem att det skiljer sig åt hur vi ser på mänskliga behov och mänskliga rättigheter.
Göteborgs räddningsmission bedriver också ett eget arbete för att hjälpa EU-migranter med boende. För andra vintern i rad får ett antal familjer möjlighet att bo i husvagnar på mark som olika kyrkor upplåter.
Maria Pruteanu från Rumänien sov tidigare med sin man och son på golvet i en lägenhet, där de inte fick vistas dagtid. Nu har familjen fått hjälp med en husvagn, vilket gjort livet mycket enklare, berättar hon.
– Det är en helt annan frihet att bo i husvagnen. Nu kan vi laga mat och bestämma själva när vi ska äta och sova, säger Maria Pruteanu på rumänska.
I undersökningen som Göteborgs räddningsmission nu presenterar kring boendesituationen för utsatta EU-medborgare i de 40 största kommunerna, lyfts både goda och dåliga erfarenheter av olika sätt att jobba fram.
Förhoppningen är att kommuner och andra aktörer ska kunna lära av varandra.
– Och det vi tror är att man behöver jobba tillsammans, men också se att kommunerna har ett ansvar att jobba med det här och ta hänsyn till mänskliga rättigheter, säger Ulrika Falk.