Varför radikaliseras unga kvinnor?

Lyssna: Fernando Arias: En tredjedel av de som anslutit sig är kvinnor

De senaste åren har flera unga svenskar radikaliserats och rest för att ansluta sig med terrorgrupper som IS. Många av dem är kvinnor.

I Österrike fattas i dag beslut om häktning av den 17-åriga flicka från Linköping som misstänks ha varit på väg till Syrien för att ansluta sig till IS.

Hon försvann från sitt hem förra veckan och greps i Österrike i lördags kväll. 

Det här gången handlar det alltså om en 17-årig tjej. Det verkar vara många tjejer som reser, hur många rör det sig om?

– Enligt Säkerhetspolisen är det nu 125 svenskar som befinner sig i Syrien och Irak och som anslutit sig till al-Qaidainspirerade grupper. En tredjedel av de är kvinnor, säger Ekots reporter Fernando Arias som gjort flera reportage om unga människor som radikaliserats, säger Ekots Fernando Arias.

Varför reser kvinnor dit?

– Om man tittar på en del av propagandan som riktar sig till kvinnor så handlar det ofta om att de ska få en möjlighet att leva i en "riktig" islamsk stat. Budskapet är att de inte ska missa chansen bygga upp det här nya samhället och att samhället i väst är fel för dem.

Vilken roll får tjejerna som reser ner?

– Enligt Säkerhetspolisen är kvinnornas roll inte att strida, utan snarare handlar det om "logistisk som möjliggör terrorhandlingar". De sköter hemmet, många gifter sig med stridande män och flera av de kvinnor jag fått information om har fött barn där. Det är alltså tydliga könsroller som också återkommer i propagandan: Männen ska strida, medan kvinnorna ska bygga upp familj och samhälle.

Finns det någon skillnad i hur SÄPO ser på killar och tjejer när det gäller vilken risk de utgör när de kommer tillbaka?

– Ja, enligt Säkerhetspolisen har kvinnor inte samma "avsikt och förmåga" att begå terrorhandlingar som män har. Kvinnor deltar i strid på det sätt som männen gör, enligt Säpo, och de får därmed inte samma träning och förmåga. Däremot kan kvinnor, när de kommer hem, utgöra en inspiration för andra.

Hur går den här processen till när unga radikaliseras?

– Syrienkriget är en viktig del. Man tar precis som männen en tydlig ställning kriget, man tittar och berörs av bilder och filmer, och tycker att det görs för lite för att motverka den syriska regimen.

– Många som radikaliseras börjar också göra en extrem tolkning av islam som man använder för att rättfärdiga de övergrepp som begås av exempelvis Islamska Staten På nätet hittar man ofta till forum och kanaler som bekräftar den världsbilden.

– Anhöriga jag pratat med beskriver också hur personerna blir mer introverta, och det verkar ju också varit fallit med den 17-åriga tjejen.

Var sker radikaliseringen?

– Många gånger genom etablerade kompisgäng. Man påverkar varandra. Ibland åker man ner i en grupp, i andra fall har en eller några personer åkt först och sedan manat andra att följa efter.

Hur ser lagstiftningen ut på det här området?

– Regeringen vill ju kriminalisera så kallade terrorresor, och en utredning från i somras har kommit med ett förslag om detta. Men det finns flera, bland annat berörda myndigheter, som varnat för att en sådan lag skulle kunna få till följd att färre anhöriga hör av sig till polisen, eftersom de då potentiellt skulle ange sina döttrar eller söner.

– Här vet vi ju inte vilken avsikt 17-åringen i Österrike hade, men enligt Expressen ska hennes familj ha försökt få svensk polis att hindra henne från att resa. Just den viljan, att familjer varnar myndigheter om att någon är på väg ner, skulle kunna påverkas. Förutsatt att man inte tar höjd för det på något sätt i lagstiftningen, säger Fernando Arias.

Ekot