Rekordmånga börsnoteringar oroar
Lyssna: "Det finns anledning att vara försiktig"
Aldrig tidigare har så många nya bolag noterats på Stockholmsbörsen som i år. Över 70 nya företag har listats på Nasdaqbörsen i Stockholm under 2015. Men den snabba strömmen av nya bolag skapar också en viss oro.
Mats Andersson som är vd på Fjärde AP-fonden tycker inte att alla de nya bolagen håller tillräckligt hög kvalité för att vara lämpliga för börsen.
– En klok kollega beskrev det här med introduktioner som en hockeymatch i tre perioder. I den första kommer det väldigt bra bolag till rimliga priser, i den andra perioden börjar det dyka upp en del mer tveksamma och i tredje perioden kommer bolag som definitivt inte är börsfäiga.
Vilken period spelar vi i nu tycker du?
– Det känns som tredje perioden, och det finns nog anledning att vara mer försiktig, säger Mats Andersson.
26 nya bolag har tagit sig in på huvudlistorna på Stockholmsbörsen i år och över 50 har fått plats på First North som är en lista för mindre bolag.
Det betyder att rekordet från i fjol är slaget med råge. Det var 2014 som den stora vågen av börsnoteringar inleddes och den har sedan dess accelererat.
När värderingarna på Stockholmsbörsen har stigit har det blivit mer attraktivt för de svenska riskkapitalbolagen att sälja sina företag den vägen.
– För tre år sedan var det en jättedebatt om att börsen inte fungerade och alla ville vara i riskkapitalfonderna. Men nu vill alla vara på börsen och det finns till och med de som gått från riskkapitalbranschen och blivit börs-vd, säger Mats Andersson på fjärde AP-fonden.
För den som köpt aktier i de stora bolagen som noterats på Stockholmsbörsen i år har det mestadels varit en succé med betydligt högre uppgångar än börsen i övrigt i många fall.
Framför allt sticker banken Collector ut som mer än fördubblat sitt värde under året. I några enstaka fall har de stora nynoterade bolagen tappat i värde. Sämst har det gått för hissbolaget Alimak.
Bland de nytillkomna mindre företagen på First North ser det däremot riktigt illa ut. Fler bolag har tappat i värde än stigit och flera bolag har halverat sina kurser sedan noteringarna. Det är tydligt att riskerna är högre på First North.
Ekonomen Sophie Nachemson-Ekwall som forskar om bolagsstyrning och ägarfrågor på Handelshögskolan i Stockholm ser både för och nackdelar med att börsen nu är attraktiv.
Hon är orolig för att det finns en risk att företagen med svaga ägare köps upp av utländska investerare på börsen.
– Det är väldigt bra att suget är stort efter noteringar på Stockholmsbörsen. Det finns mycket statistik som pekar på att bolag som sätts ut på börsen växer ganska snabbt. Kan vi hålla fast vid de bolagen kan det vara väldigt gynnsamt för Sverige.
-Men det finns också en risk att vi gör som vi gjort tidigare och att det blir för lätt att köpa upp dem, säger Nachemson-Ekwall.
I Sverige är det ganska enkelt att få makt över bolag som finns på börsen.
Det räcker i vissa fall att köpa några procent av ett bolag för att kunna få inflytande över vilka som ska sitta i valberedningar och styrelser.
Nachemson-Ekwall hoppas att svenska institutionella ägare med mycket kapital hjälper till att hålla kvar de svenska bolagen i Sverige.
-Vårt pensionskapital och våra aktiefonder behöver användas mer så att så många bolag som möjligt kan fortsätta att växa i Sverige.
-Det här gäller bland annat våra små it-företag. Det pratas så mycket om att de ska ut och kanske köpas upp av Cisco eller Google, men ibland kanske de ska växa i Sverige några år till så att de slår rot ordentligt innan de går ut internationellt, säger Nachemson-Ekwall.