Turerna kring den nya lagen om könstillhörighet

Lyssna: Könstillhörighetslagen Explainer

Det som nu föreslås av riksdagens socialutskott är en ändring av könstillhörighetslagen. Meningen är att det ska gå lättare att byta kön för den person som känner att den har fel könstillhörighet.

Den nuvarande könstillhörighetslagen infördes 1972 och i det nya förslaget sänks åldersgränsen från 18 till 16 år, med föräldrars godkännande. I förslaget blir det två olika lagar.

För det första ska det bli möjligt att enkelt juridiskt ändra könstillhörighet genom att fylla i ett papper. För det andra att ändra villkoren när det gäller att genomföra ett könsbyte genom kirurgiskt ingrepp. Idag krävs en utredning av Socialstyrelsen. Men nu ska det räcka med en utredning inom vården. Fortfarande är det 18 års åldersgräns för det och man måste ha fyllt 23 år för att avlägsna könskörtlar.

Liberalerna och Moderaterna har lyft ut förslaget från regeringen och lagt det i riksdagens socialutskott för att få igenom det med hjälp av oppositionen. Ett starkt argument är att det kommer att förbättra livsvillkoren för transpersoner.

Kraven från HBTQ-rörelsen har pågått länge och de nordiska grannländerna har redan liknande lagstiftning, enligt statsminister Ulf Kristersson.

Men enigheten i de partier som står bakom förslaget har försvagats. Moderatledaren Ulf Kristersson sa igår efter sin frågestund på torsdagen att han hellre hade sett en 18-årsgräns istället för 16 år som i förslaget. Detta har gjort att diskussionen på nytt tagit fart i moderata riksdagsgruppen.

Sverigedemokraterna har sagt att de kommer att lägga ett förslag om återförvisning till socialutskottet när beslutet ska upp den 17 april och för det krävs stöd av en tredjedel av ledamöterna.

Erik Ridderstolpe
erik.ridderstolpe@sverigesradio.se