Beslut om förnamn skiljer sig åt i landet
Minna o Christoffer Jangevik.
Lyssna: Beslut om förnamn skiljer sig åt i landet
Vilket förnamn du får godkänt kan bero på vilket skattekontor som tar beslut. Familjen Jangevik får inte kalla sin son för Tolle trots att en annan familj fått namnet godkänt.
Besluten om förnamn är uppdelat på flera olika enheter i landet och hanteringen har brister menar kritiker.
– Här är vår lunta med domar och överklaganden i tidsordning, säger Minna Jangevik, mamma till Tolle, snart ett år.
Minna Jangevik häller upp kaffe och visar högen med papper som vuxit under året. Snart ett år gammal sover Tolle själv middag efter en jobbig natt med nya tänder som är på gång.
Striden för sonens namn har genererat många skrivelser och överklaganden och tagit hårt på den lilla familjen.
– Maktlöshet, jag kände mig så förminskad som människa, ledsen och besviken. Vem är denna myndighet att bestämma vad mitt barn ska heta eller inte heta, säger Christoffer Jangevik.
Frustrationen blev som störst när paret Jangevik förstod att Skatteverket godkänt Tolle i ett annat ärende bara en månad innan de fick sitt avslag.
Beslut om barns förnamn tas av olika handläggare vid flera olika enheter i landet vilket är en förklaring till olika bedömningar. Institutet för språk och folkminnen i Uppsala är expertmyndighet och där ser man brister.
– Det finns vissa inkonsekvenser i förnamnsbesluten som möjligen påverkas av att det är flera organisatoriska enheter och många handläggare som är inblandade och på det sättet har man inte en konsekvent hantering, säger Annette Torensjö, chef för namnarkivet i Uppsala.
Den nya namnlagen som infördes förra sommaren är något striktare i skrivningarna om vilka förnamn som ska tillåtas. Sedan lagen kom har antalet överklagande ökat och flera ärenden har precis som Tolle överklagats så långt det går.
Ny lag kräver rättsliga prövningar för att få fram nya prejudikat men Annette Torensjö önskar att Skatteverket frågade namnarkivet i Uppsala om råd oftare.
– Vi åsamkar samhället onödiga kostnader om vi inte fattar hållbara beslut, säger Annette Torensjö.
Namnet Frid är ett exempel som godkänts i domstol efter att namnarkivet yttrat sig.
När det gäller Tolle så var det det första beslutet som blev fel, enligt Skatteverket. I den familjen heter pappan Tolle vilket möjligen förklarar att handläggaren inte reagerade.
– Jag tror i de flesta fall så händer inte det här men det är möjligt vi behöver se över rutinerna. Det behöver man ju alltid göra, säger Agneta Carlquist, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.